Effektiv Move! -stig i Lahtis
I Lahtis byggde man upp med hjälp av finansieringen för Finland i rörelse en egen modell av Move!-stigen samt en årsklocka för att främja en motionsinriktad livsstil i den grundläggande utbildningen. Dessutom har man gjort pilotförsök med PT-verksamhet i skolan för elever i årskurs 4–9 i sammanlagt sex skolor. Verksamheten under projektperioderna har styrts av en stark kunskapsbas och gemensam utveckling.
Grunden till Move!-stigen
Det första steget i byggandet av Lahtismodellen av Move!-stigen var att utreda nuläget. I projektet kartlades skolornas rådande praxis i fråga om Move!-mätningar och främjande av fysisk aktivitet genom enkäter och skolbesök. Utredningen visade att det fanns betydande skillnader mellan skolorna i fråga om Move!-mätningarna, responsen, utnyttjandet av resultaten och samarbetet. Samtidigt identifierades flera goda praxis som kunde utnyttjas i hela stadens utvecklingsarbete.
Utifrån resultaten inleddes en omfattande gemensam utveckling. Lärare med inriktning på utveckling av fysisk aktivitet, skolhälsovårdare, experter inom idrottstjänster och andra aktörer samlades i gemensamma workshoppar för att bygga Lahtis egen Move!-stig. Den gemensamma ståndpunkten var tydlig: Move!-mätningarna är bara en del av helheten för att främja en motionsinriktad livsstil och i centrum för allt står eleverna och deras välmående. Man var också ense om att målet med Move!-stigens Lahtismodell är att förtydliga Move!-processen ur alla aktörers perspektiv samt att öka jämlikheten mellan barn och unga. Man ville också engagera eleverna i arbetet, och eleverna deltog också i byggandet av Move!-stigen genom att framföra sina synpunkter i sju Skididialoger, där närmare hundra barn och unga samlades kring en gemensam diskussion om temat fysisk aktivitet.
Årsklockan är ett verktyg för att främja en aktiv livsstil
Den färdiga Move!-stigen anslöts till programmet för fysisk fostran och till årsklockan för främjande av den grundläggande utbildningens fysiska livsstil. Årsklockan färdigställdes senare under den andra projektperioden och fungerar som stöd för verkställandet av lagändringen, som ett verktyg i skolornas vardag. Samtidigt erbjuder den en ram på stadsnivå och ett minimum för hur skyldigheten att främja en motionsinriktad livsstil ska uppfyllas i Lahtis stads grundskolor. Att fastställa gränsen mellan skolornas autonomi och vägledningen på stadsnivå var ett av de teman som diskuterades under hela projektet. Hur mycket är det nödvändigt att styra uppifrån och vad beslutas lokalt?
Då årsklockan gjordes följde man en välbeprövad metod under utvecklingsfasen av Move!-stigen, där årsklockans slutanvändare spelar en aktiv roll som samutvecklare. Projektets uppgift var att fungera som möjliggörare och facilitator för detta arbete. Det är varken det snabbaste eller det enklaste sättet att göra detta, men tanken är att när slutanvändarna har ett starkt engagemang och förbinder sig redan under utvecklingsfasen, kommer man att få de mest långsiktiga resultaten. På så sätt får man också mer tid att anpassa sig till den kommande förändringen och upptäcka eventuella gjutfel redan vid bearbetningen. Även om den färdiga årsklockan i hög grad följer innehållet i läroplanerna och det gamla programmet för fysisk fostran, har det mest väsentliga varit själva processen där man tillsammans har kunnat stanna upp och ta sig tid att även kritiskt granska de rådande verksamhetssätten. Dessutom har den gemensamma utvecklingen erbjudit ett sätt att dela med sig av god praxis och intensifiera samarbetet för en fysisk livsstil.
Samarbetet med välfärdsområdet
Projektet har ända från början samarbetat med välfärdsområdet i Päijänne-Tavastland. I praktiken har detta återspeglats exempelvis i att projektets projekt- och styrgrupper har inkluderat experter inom skolhälsovården från välfärdsområdet, och i workshopparna för att bygga Move!-stigen deltog aktivt skolhälsovårdare från nästan alla skolor i staden. I Lahtismodellen för Move!-stigen har samarbetet mellan lärare och skolhälsovårdare intensifierats bland annat i form av en gemensam responstimme. Dessutom har skolans PT haft ett värdefullt samarbete med skolhälsovårdaren när det gäller unga som rör på sig lite.
Skolans PT fungerar som stöd nära eleverna
En av de mest synliga funktionerna i projektet har varit pilotförsöket med PT-verksamheten i skolan. Skolans PT erbjuder välmåendehandledning med låg tröskel under skoldagen för elever behöver stöd med motionen, sömnen, näringen eller orken. Verksamheten har genomförts både som individuell handledning och som handledning i smågrupper i nära samarbete med skolans personal och skolhälsovården.
I och med pilotförsöket har skolorna fått en ny expert på välmående som kompletterar det multiprofessionella samarbetet. Responsen från fältet berättar att kunnandet inom motion och idrott stöder barnens och ungdomarnas övergripande välbefinnande och hjälper till att bygga upp en mer aktiv skoldag. Under läsåret 2026–2027 ska skolans PT:s sakkunskap utnyttjas också i större utsträckning som en del arbete som görs i stadens bostadsområdesnätverk.
Hur ser läget ut nu?
I Lahtis finns 20 skolor med ungefär 10 000 barn och unga. De nya verksamhetsmodellerna som skapats i projektet berör var och en av dem under deras skolväg. Det tar tid att implementera nya verksamhetsmodeller för en så stor grupp. Det är klart att projektperioderna inte ensamma räcker till för att förankra verksamhetsmodellerna i verksamhetskulturen, utan för detta behövs strukturer som stöder verksamheten och långsiktigt arbete även i fortsättningen. För att bidra till detta genomförs under den tredje projektperioden ett pilotprojekt, där samordningen för att främja fysisk aktivitet inom den grundläggande utbildningen på stadsnivå ingår som en del av lärarens arbete. I arbetet för denna samordnande lärare ingår också bland annat att lotsa ett skolspecifikt nätverk av lärare som utvecklar fysisk aktivitet. Skolspecifika lärare för utveckling av fysisk aktivitets fungerar å sin sida som språkrör för att främja av en fysiskt aktiv livsstil i sina skolor.
Projektperioderna har fungerat som en utmärkt språngbräda för ett intensivare samarbete för att främja rörligheten både inom staden och mellan utomstående aktörer. Det finns gott om arbete att göra i form av grundläggande arbete under många år framöver!
