Resan till motionsintresset gjordes tillsammans
Hur många barn får man att delta när man på bästa sätt har försökt undanröja de strukturella hindren för hobbyn? Projektet Heittäydy harrastukseen, Hänge dig åt en hobby, i Vanda prövade konceptet under ett läsår. Resultaten överraskade!
Veckan började med en förkortad skoldag och en motionseftermiddag
I Myrbacka storområde var skoldagen för tredjeklassare förkortad på måndagar under läsåret 2025–2026, och efter skoldagens slut åkte man inte hem, utan tog ett mellanmål från skolan och begav sig till fots, med buss eller beställningskörning mot en hobbyplats i närområdet tillsammans med en bekant trygg vuxen. Väl framme väntade en grupp inom egen gren: dans, tricks och akrobatik, bollspel inomhus eller friidrott och fotboll. Tredjeklassare från alla skolor i området samlades vid hobbyplatserna.
Evenemanget kallades Motionseftermiddag. Alla tredjeklassare från de nio skolorna i området, totalt 660 barn, var inbjudna att delta. Allt var gratis för barnet: hobbyer, mellanmål och resor. Mellanmålen tillreddes snillrikt av skolans matsvinn. Via skolan skickades inledande information om verksamheten till hemmen på 14 språk.
Varför en ledsagare?
Intresset för en hobby börjar inte av sig själv, utan kräver att familjen förhandlar, organiserar, fyller i anmälningsformulär, skaffar utrustning, hittar rätt entrédörr i stora hallar och har mod att kasta sig in i nya aktiviteter. Många familjer är obekanta med den finska hobbykulturen och kan vara tveksamma att låta sitt barn inleda en hobby. Det finns många sådana familjer. Därför valde man i Myrbacka att för hela årskullen bygga en väg till hobbyer: rektorerna kom överens om en gemensam sluttid för skoldagen, och en vuxen följde med barnen hela vägen.
Modellen visade sig vara fungerande. Enligt anmälningsuppgifterna hade nästan hälften av barnen som deltog i programmet inte tidigare deltagit i några ledda idrottsaktiviteter. För familjer med mer fysisk aktivitet gjorde den kostnadsfria hobbydagen det lättare att budgetera vardagen.
”Att erbjuda mellanmål och ledda förflyttningar hjälper föräldrarna enormt och barn, som inte annars skulle ha haft möjlighet att delta i en hobby, har kunnat delta.” – Öppen respons från vårdnadshavare, slutenkät (n = 75)
Vad upptäckte man?
Under året deltog 271 barn i aktiviteterna och antalet besök var över 2 200. Vårdnadshavarna gav verksamheten betyget 4,5/5, och nästan 95 procent av dem var nöjda. Mer än hälften av barnen ville fortsätta med sina hobbyer. Vi gjorde också intressanta observationer.
Den första överraskningen gällde resan: resans längd hade inget samband med att någon slutar med hobbyn. Barnen i skolorna längst bort från hobbyplatserna tog sig till hobbyn utan ansträngning och till och med flitigast, när resan gjordes med charterbuss. Den avgörande faktorn var inte antalet kilometer, utan hur smidigt det var att ta sig till platsen.
Att ta charterbuss ökar dock inte antalet steg på samma sätt som kollektivtrafiken, som också förbättra förmågan att röra sig i närmiljön genom att använda olika fortskaffningsmedel. De som har rest med buss och lokaltåg lär sig att dra nytta av regionala trafikförbindelser, samtidigt som de samlar på sig steg.
Resorna förbättrade även barnens jämlikhet och trafikfostran. Glädjen i att lära sig att man självständigt kan ta sig till olika platser uppstod genom små saker, som att på någon resa få trycka på STOP-knappen på bussen – för första gången i sitt liv!
Den andra lärdomen gällde inledandet av en hobby. Den första tiden med hobbyn är avgörande: det finns mycket att lära sig med en ny grupp, och om man är trött, glömmer sin utrustning eller missa bussen kan bryta en lovande start. De barn som klarade sig genom de första veckorna blev engagerade i verksamheten. Det genomsnittliga antalet besök på motionseftermiddagen ökade från 4,9 på hösten till 6,6 på våren.
Det lönar sig att rikta åtgärderna till en bred målgrupp, och om resurserna är knappa är det bäst att handledning och stöd finns till hands i början av hobbyn, när det behövs som mest. Vi var tacksamma över att ledsagare var en del av konceptet från första början, eftersom vi överraskades av de förändrade vanorna för elevernas telefonanvändning i skolorna, vilket ytterligare ökade behovet av att via en vuxen få veta var barnet är. Många föräldrar frågade då och då om deras barn är med, när de märkte att telefonen var hemma. Och ja, var skulle barnet självständigt titta på tidtabellerna, om ruttappen finns på telefonen, som är hemma?
Den tredje lärdomen gällde innehållet och undervisningen. När tricksbanorna blev för lika under hösten, avtog intresset och några av barnen slutade. När handledningen stärktes inför våren, spreds ryktet och barnen återvände. Deltagandet blev mer etablerat. Barnen röstade med fötterna varje måndag: innehållet och ledarens grepp var avgörande.
Berättelser och minnen från att övervinna svåra situationer skapar en grund att identifiera sig med
Strukturen öppnade dörren, men hur skulle motion och idrott i barnens och familjernas sinnen kunna bli en meningsfull fritidssysselsättning? Reklam tilltalar inte känslor på samma sätt som berättelser, och därför valde vi att prova på skolbesök av erfarenhetsexperter.
I skolorna berättade erfarenhetsexperterna öppet om sina vägar till fritidsintressen, till exempel om spänning, misslyckanden, ensamhet, mobbning och om hur idrotten hjälpte dem att hitta mod, vänner och tro på sina förmågor. Budskapet var enkelt men starkt: du behöver inte kunna allt eller vara bäst för att börja med en hobby. Efter att ha lyssnat på besökarnas berättelser uppmuntrades eleverna också att prata om sina egna hobbyer, och det fick tankarna att gro – borde jag också göra det?
Även andra än kommunerna kan dra nytta av lärdomarna
Den omfattande slutrapporten för projektet skrevs som en handbok för att köra igång verksamheten. Den ger information steg för steg om hur motionsdagen byggs upp, vad det kostar och vad man bör förbereda sig för. Materialet är fritt tillgängligt för användning av andra kommuner på webbplatsen Heittäydy harrastukseen -hanke | Vantaa (eller) https://www.vantaa.fi/fi/hankkeet/hanke/heittaydy-harrastukseen-hanke. En del av materialet finns också på svenska på webbplatsen.
Vad följer härnäst?
I Myrbacka blev det regionala samarbetet intensivare och utvecklingsarbetet pågår, följande i tur är att testa Motionskarusellen. Vilka utvecklingsprocesser pågår i er kommun?
***
Mer information om projektet: https://www.vantaa.fi/fi/hankkeet/hanke/heittaydy-harrastukseen-hanke
Förfrågningar om projektet från och med 1.8.2026 Ville Vahtola, motionsplanerare, Vanda stad, ville.vahtola@vantaa.fi
Text: Sanna Heikkilä, projektkoordinator för projektet Heittäydy harrastukseen, Vanda stad
